Tillbaka på jobbet igen. Sju veckors sommarlov finito. Det är inte smärtfritt måste jag säga. Efter första dagen var det som om någon kört över mig med ett släp. Eller stoppat sömntabletter i mitt glas. Jag var så trött i både huvud och kropp att det kändes som om jag sprungit ett maratonlopp. Och då var det ändå ingen ansträngande första dag. Ni vet, man går mest runt och pratar med alla om vad man hittat på under semestern. Men jag är inte van vid att vara inomhus i så många timmar. Framför en dator. Gulp... hur ska detta gå?
I måndags var Eric & Oscar hos syster Emma & hennes sambo och lilla kusin Maja. Tillsammans med syster Anna & Elias åkte de till Leos Lekland. Vilket pojkarna älskade! Det var två svettiga, lyckliga och trötta boys vi fick hem. Igår jobbade jag hemifrån så att de kunde vara hemma med mig (jag vet, det är en lagom jobbig start att arbeta hemifrån andra dagen, så jag får egentligen inte klaga på trötthet!!) och idag är dem hos min svägerska Lina tillsammans med kusinerna Isabella & Minna. I morse packade de båda ner "pojk-leksaker" de skulle ta med sig och såg supermycket fram emot dagen.
Annars är det som om de känner på sig vad som är i görningen. Att vardagen är tillbaka. Oscar somnade i söndags och vaknade upp i trotsåldern. Han vill inte stiga upp, inte klä på sig, inte äta sin mat, inte byta blöja o.s.v. Igår gräddade vi pannkakor för det ville han ha till lunch. Bredde hallonsylt och socker på och skar upp i små bitar. Han funderade en stund, satte hakan i händerna och konstaterade "jag tycker pannkakor smakar bajs". Det är då man funderar på om det ostraffat skulle gå att köra bort till tippen och hiva ner honom i containern för "icke återvinningsbart".
Men jag saknar mina små kärlekar. Och jag längtar redan efter helgen!
