Rethymnon tur och retur....

 

Då var vi tillbaka på svensk mark igen! Skånsk närmare bestämt. Efter två härliga veckor på varmare breddgrader. När vi kom hem i lördags kväll var det alldeles soligt och skönt även här hemma – och då kändes det inte så tokigt. Sängen är ju bra mycket skönare här hemma (framförallt vill våra svenska kuddar inte tortera oss till sömns), huset är större och trädgården riktigt mysig i kvällssolen. Morgonen efter när tvätthögen tornar upp sig, frukostbuffén lyser med sin frånvaro och himlen är alldeles grå känns det plötsligt alldeles galet vemodigt. Som vi längtat efter dessa två veckor och så gick de såååå fort!!!!! Men jag är otroligt glad för hur bra allting gick. Barnen anpassar sig på något fiffigt sätt till nya förutsättningar och är gladare och mer harmoniska. Det har blivit sena kvällar, sovmorgnar, tupplurar på stranden, glass fem ggr om dagen, pommes frittes och gyros och en väldig massa annat onyttigt. Men så ska de ju vara när det är semester. Jag vågar inte ställa mig på vågen idag bara….. ;)

 

Rethymnon är en trevlig grekisk by. Lite större än en typisk turistort, med fler butiker och restauranger att välja mellan. Det passar mig väldigt bra. Jag tycker om att gå runt och titta. Och vi hittade några riktiga pärlor när det gäller restauranger. Åt den godaste pastan och pizzan jag ätit! Vi var tio vuxna och fyra barn så det var nog tur att vi åkte så pass tidigt på säsongen. I mitten av juli hade det varit svårt att få bord med platser till alla. Men det var ett härligt stök att vara så många. Efter fyra år som småbarnsförälder har jag vant mig vid att middagar intas i fullständig kaos ;). 

Oscar fick vattkoppor där nere vilket förstås inte var det roligaste. Två dagar hade han det riktigt jobbigt men i solen torkade de faktiskt snabbt ut. Nu har både Eric och han haft det. Lite skönt ändå, att de fick det när de är så pass små. Ju äldre de är desto jobbigare lär det ju vara.

Dagarna gick ungefär i samma lunk. Eftersom kvällarna blev sena sov vi oftast till halv nio. Samlade ihop oss och möttes upp för frukost vid poolen. Frukosten var nog den måltid som intogs snabbast. Våra barn var inte jätteintresserade av att sitta och äta i lugn och ro utan hyperventilerade om att bada medan vi kastade i oss lantbröd och grekisk yoghurt. När övriga gäster började tycka att de charmiga ungarna som kröp under deras bord och försökte dra av duken inte var så charmiga längre begav vi oss ner till stranden. Förra året kunde vi bara vara på stranden korta stunder eftersom Oscar försökte äta upp tre-fyra kubik sand varje gång. När han började kaskadkräkas fick vi ge upp. Detta året gick det superbra. Eric är ett riktigt vattendjur medan Oscar är lite mer badkruka och håller till vid vattenbrynet där han bygger sandslott och kastar lera på förbipasserande ;). Efter någon timme på stranden var det dags för Oscars och kusinernas sovtider. Då vandrade vi tjejer iväg med barnvagnarna och när småttingarna somnat kastade vi oss i skuggan,drack cappucino och tjattrade om allt möjligt. Nästan bästa stunden på dagen.  

På eftermiddagarna höll vi till vid poolen där pojkarna (både små och stora - med olika effekt på svallvågorna) gjorde bomben och höll pensionärerna vakna. Därefter följde någon timme på rummet och balkongen för att varva ner, sippa lite vin och försöka få sanden ur håret (omöjligt). Barnen kollade på tecknad film på datorn. Vi kom ofta ut ganska sent och middagarna intogs sällan före nio. Det är det som är det sköna med att vara på semester, du tittar sällan eller aldrig på klockan. Efter en lång middag och en och annan glass landade vi i sängen vid tolv-tiden. Det där livet vänjer man sig snabbt vid....

Eric & Oscar älskar sina småkusiner. Tar hand om dem och pysslar om dem som små hundvalpar. Och både Elias och Maja lyser upp som två ljus när de ser sina äldre idoler. Det är häftigt att se. Kusinkärlek.